när två blir tre....

Snart blir ju våra två flickor ökade till tre st..
Och dom ser fram emot det enormt mycket. Det är så att dom tjaffsar om i vilket rum hon ska bo i sen när hon ska flytta ur vårt sovrum. Hahahaha vi får se om det håller i sig om ett år?!

Men för ett tag sen skrev ju jag om hur Ronja reagerat när hon fått massor av egen tid med oss. Och efter det har man börjat reflekterat över hennes beteende mer och mer.
Hon är ju "vilden" av dom två :) Alltid full fart och saker måste hända. Myror i benen jämt!
Natalie är ju lite lugnare och pyssligare av sig. Hon kan sitta och läsa en bok eller rita i flera timmar.

Ibland  så känner Natalie att Ronjas energi blir för mycket och går då in på rummet och sätter en skylt på dörren som lyder: Stör ej!!!!!
Det är deras eget påhitt att ha skylt systemet. Ronja kan ju göra samma sak på sin dörr, men hon vill ju aldrig vara ensam, så hittills har den inte kommit till användning.

Men när Ronja är själv med oss så är hon helt annorlunda. Hon är så lugn och pratar mycket om saker och ställer frågor osv Och sen när Natalie kommer så blir hon alldeles hyper och måste göra samma saker samtidigt osv.

Man får en känsla av att hon blir nästan panikslagen av att bli lämnad utanför. Att hon måste vara i centrum och få uppmärksamheten. Måste få känna att hon bestämmer oxå. Att om Natalie gör något kan hon göra det 10 ggr bättre.
(Och sista tiden har ju hon haft en liten trots period och då blir det ju mer fokus på henne i negativ bemärkelse så att säga.. Dvs via tillsägelser och tillrättavisningar.)

Och jag vill inte "skälla" på henne för det. Jag ser ju hennes iver och lätta panik när hon hela tiden verkligen försöker få uppmärksamheten.
Jag satte mig ner för några dagar sen och pratade med henne om detta.
Jag berättade att i mina ögon behöver hon aldrig tävla om uppmärksamhet eller kärlek. Jag sa att även om jag älskar henne och Natalie lika mycket som finns det ingen som kan mäta sig med Ronja. För jag har bara en Ronja och hon är såå speciell för mig. Och även när mamma skäller så älskar jag fortfarande henne. Men att jag måste säga till när det blir fel för att vissa saker får man inte göra helt enkelt.

Hon sa att ibland känner hon sig utanför när Natalie är med, men hon hade inget exempel, men hon är ju bara 5 år.. Och då kom vi överens om att när hon känner så ska hon säga till lugnt att: Nu känner jag mig utanför..
Istället för att börja skrika knuffas m.m

Men lite orolig känner jag mig inför Troyas ankomst om hon redan känner konkurrens på uppmärksamheten nu.

Ja nu precis hände det igen.. Natalie leker med katten, då går Ronja dit och börjar gosa med den istället. Natalie blir ledsen och Ronja bryr sig inte för nu har hon makten över leken.
Jag blir tvungen att prata med henne och säger att varför gör du så nu? Du vet ju att Natalie blir ledsen då. Om du vill vara med så fråga snällt istället så kan ni leka med katten och ha kul istället för att tävla om vem som styr leken.
Hon går direkt och ber om uräskt och sen är dramat över.
Så hon har inget intresse av att leka med katten utan bara förstöra för Natalie som börjat en lek..

Syskon kärlek deluxe varje minut av dagen...


Nej nu ska jag göra mig iordning och dra in till Gimo vårdcentral med Natalie.

Funderar på att dela med mig av Hammarskolans största miss någonsin när det gäller att se till barn.
Kan avslöja att Natalie lämnades i fredags ensam utan vuxen och utan skolskjuts hem.

Vi var riktigt rasande då ska jag lova!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback