Mommy Rocks

Gick igenom mina videos på mobilen.. Och kände att jag måste dela med mig av denna!

Hoppas nu alla får sig ett söndags skratt!!! :)

(tyvärr har jag inte luskat ut hur man vänder på videon...)

Igår var en sånn mysig kväll.. Tjejjerna hade gjort det sååå fint och jag älskar ju kina mat!
Vi skrattade så en del av satte i halsen ;) Eller I hur var det? hahaha och åt så byxorna knäpptes upp ;)
Och Sen fick jag fina presenter oxå:)
Lägger upp lite bilder på det sen kanske..

Just nu har Natalie två av sina kompisar här och det är bakning i full fart.. Kladdkaka står på menyn.. Mums!

Nu ska jag smyga mig ut i köket och se hur mycket av mjölet som ligger på golvet!!!!!

Haahhahahahahaha

Have a nice sunday :)

Och en bamse kram och stort tack för bebisfesten igår!! Det var superkul och ni är bäst!!!!!

Nu e man bra less.

Det finns folk som är som jag kallar dom:  sympatihoror.
Det låter hårt som namn men det finns människor som måste hela tiden få sin bekräftelse av folk som ska tycka synd om dom.
Dom säljer sin kropp, sitt liv och sin tillvaro för att någon bara ska tycka synd om dom!
Tragiskt men sant. Dessa människor byter ju som sagt ofta vänner eftersom dom allra flesta av oss kommer på dom till slut, och säger därmed stopp.
Det funkar ju inte i längden att spela på något som är osant, eller att överdriva det befintliga problemet.
Jag tror dessa människor mår väldigt väldigt dåligt, men jag klarar inte av att ge dom sympati.
Jag har haft och göra med sådana människor några gånger och av någon anledning hamnar man bara i trubbel själv.
Man blir indragen i skit man inte bett om, och även om man förklarar att jag inte vill ta del av leken så är man ju i den!
Och när dramatiska saker händer så är det när ingen annnan ser och hör. Det finns aldrig vittnen, och alla av en annorlunda åsikt ljuger.
Och när det alltid kan finnas ett samband med tidspunkten för olika händelser, så har jag svårt att tro dom. När jag kan räkna på fingrarna när det är dags för något dramatiskt att dyka upp!
Saker ska ältas, analyseras osv. Alltså det måste vara så otroligt jobbigt att leva detta liv! Och jag inte förstå att det finns folk som väljer det livet!

Sen kommer även den delen att sätta sig själv i centrum via att baktala andra. Att bli manisk på olika saker i ens liv.
Att inte värdera vikten av att ha flera vänner. När man då i sitt hoppande bland vännskapskontakter vänder någon ryggen för att melodin inte passar längre.
Att man inte kan ta kritik och när någon säger ifrån att det du gör är inte okej. Då hoppar man vidare till nästa och gör allt i sin makt för att ställa sig in och ta över så att man själv kan må bra för att man är behövd.
Behövd måste vi alla känna oss, men det finns gränser! Ibland måste man tänka på att det finns andra som oxå har känslor runt om en.
Och inte klampa in som en elefant i glasbutik och skåda det vackra glittret som blev av glas skärvorna, utan att se dom som blev sårade längs vägen.
Så bara för att man har sånt enormt behov att känna sig behövd och viktig så kan man få det utan att helt ta över en situation, för det slutar illa.
Det håller inte i längden och när det faller så blir det inte roligt, för när denna person bara går vidare och gråter ut hos en annan, så står det flera personer med emotionella ärr bakom som nu är glömda.

Och just nu finns det en sådan människa som jag absolut inte nämner till namn. Personen är fullt medveten om vem den är, och bloggen har jag för att skriva av mig.
Personen kommer aldrig någonsin erkänna detta, men kommer att känna sig äckligt träffad av att jag fattat så mycket av detta spel som spelas.

Så nästa gång du försöker sänka mig via skitsnack, think again!!

Och snacka då skit om mig till någon som jag kanske hade brytt mig om dens åsikter om mig, och inte till någon jag knappt känner.
Sanningen kommer alltid fram och då ska jag le när du står utan förklaring, så var inte rädd, jag ska inte avslöja din fasad nu.
Lek vidare i din nya värld men kom ihåg att det finns folk som ser igenom vad du gör!
Och så kan vi göra en deal:
Låt mig vara så låter jag dig vara!
glöm min adress och tele nr!

Nu ska jag fortsätta denna dagen med lite småfix inför kvällens mys!!
Och hela inlägget är skrivet med ett hånskratt!

Ett av mina motton är: enough is enough!

Ja gårdagen blev en oplanerat lång dag..

Dagen började med ett besök på MVC i Gimo. Där allt såg bra ut osv. Sen frågade hon mig om allt var bra i övrigt. Fredric sneglar på mig och blicken säger: Ska du nu säga som det är eller inte?
Kvällen innan hade jag upplevt när jag kände mig lite tungandad, vilket jag kan känna ganska ofta, att jag fick fruktansvärt ont i bröstbenet.
Jag vill klargöra att jag inte själv trott att jag haft något fel på hjärtat eller liknande. Men det var lite läskigt att få den känslan.
Den återkom tre ggr under kvällen och gav mig sådan huvudvärk att jag gick och la mig halv tio typ.
När min barnmorska fick höra detta så frågade hon :
- Men ringde du in och rådgjorde med någon när det hände?
Varpå jag svarar:
- Nej, för ringer man får man ju bara åka in och vara kvar en hel dag typ.

Kan det vara så att jag tröttnat på att åka till akkis????

Detta leder till att hon ringer in till bedömningen. Dom ska återkomma till henne när dom pratat med sin läkare där, så då åker jag och Fredric till Alunda och fikar lite med D.
Efter en stund ringer hon mig och säger att pga min UVI som absolut inte vill ge sig heller trots fyra kurer av bästa sortens piller, så vill dom träffa mig inom ett par timmar.
Okej tänker jag, lika bra att dom kollar upp det då så kanske jag blir av med min UVI någon gång!

Men hoppsan vad jag ångrade mig sen....
Kom in 13.45 och fick åka hem vid 21.00.
Stora flyglarmet hade dragits på och det blev blodprover, olika sorters röntgen, kurvor på bebben m.m. m.m
Läkaren förklarade att har man kommit in så undersöker dom för allt för att sedan utesluta det ena och det andra.
Även det som dom inte tror det är, undersöker dom för.
Men lilla Troya mådde som ett litet praktbarn, hennes små hjärtljud dunkade på i allt från 120 till 165 beroende på om hon dansade riverdance eller sov ;)

Här är ett litet klipp på hennes lilla hjärta!! :

Men sen fick jag äntligen åka hem, så då avrundades kvällen med ett varsitt maxmål :)

Jag fick recept på piller som ska få mig att må som en liten prinsessa igen!! Eller iaf sluta ha ont och förhoppningsvis få bort UVI:en.

Även om det kändes tungt att vara där en hel dag så får jag hålla med Fredric at det är skönt att nu veta varför vissa saker händer. Nu är man genomgådd ordentligt och kan pin-pointa varje smärtfrekvens!

Ikväll blir det "bebisfest" ala Madde style! Så resturangbesök och trevligt sällskap får man ikväll, ska bli såååå mysigt :)
Behöver skratta av mig lite granna :)

Innan valet så kom det upp en del frågor om utförsäkrade osv. Det var riktigt hett runt det ämnet.
Och jag har ju aldrig krypit under stolen med vad jag känner om den processen.

Jag skrev ett mail, i vintras, till våran dåvarande socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson där jag bad henne förklara runt denna process.
Flera har hört av sig och frågat vad jag fick för svar osv
Och nu efter valets het luft så väljer jag att lägga ut mail och svaret jag fick.
Så för den som intresserar sig så kommer det här:

I ett sista försök för att få klarhet i hur detta system ska kunna hjälpa sjuka människor så skriver jag nu till dig.
Min mamma som är snart 60 år har varit sjukskriven en längre tid pga artros i hela kroppen.
Fyra dagar efter att hon opererat sin fot ringde försäkringskassan och talade om att hennes sjukskrivning
skulle dras in och att hon skulle delta i introduktionsprogrammet.
Detta trots att hon stod i kö för ytterligare operationer.

Hon skrevs in på arbetsförmedlingen och då försämrades hennes tillstånd och hennes nyopererade fot behövde akut opereras om igen eftersom skruven
 som höll fast tårna var på väg att "vandra" ut genom huden. Hennes handläggare på arbetsförmedlingen skrev i deras planering att ingen planeringen
kunde göras i det tillstånd mamma var i. Hon kunde vara sjukskriven 1 månad i programmet och fick inte ha försäkringskassan sjukpenning.
Hon har skickat alla sina papper och sjukskrivningsintyg till försäkringskassan. Dom sista två veckorna har hon försämrats ytterligare och
läkarna står inför ett halvt mysterium vad som är fel. Dom misstänker att hon fått något reumatiskt,njurbäckeninflammation med en sänka på över
100 och dom har även sett något på hennes lever som dom ska undersöka ytterligare, men dom tror och hoppas att det är godartat.

Hon har varit på akademiska
två gånger akut dom senaste två veckorna där hon fått intravenöst antibiotika och alla slags röntgenundersökningar.. 
Nu väntade hon ett samtal från sin handläggare på forsäkringskassan i fredags. Men hon ringde och talade om i växeln att hon skulle 
åka in akut igen och att det inte var någon idé att dom ringer. Då får hon till svar att : Då kanske du vill sjukanmäla dig?
Min mamma svarar att detta är redan gjort men får åter igen till svar att det inte finns någon anmälan på det.
Men om mamma kunde skriva ett personligt brev och förklarat att hon gjort fel så kanske hon inte skulle förlora sin ersättning.

Hon fick även besked att hennes sjukpension inte skulle gå igenom för att på läkarutlåtandet står det att : just nu har uppkommit kroniska smärtor.
Men det måste stå i resten av sitt liv sa dom. Vi försökte förklara att en läkare formulerar sig inte så i ett proffessionellt utlåtande och
att kroniskt betyder för evigt. Men det gick inte utan läkaren måste ändra sitt intyg och skriva i resten av sitt liv istället för kroniskt.Vilket hade varit enkelt
om det inte var så att denna läkare har slutat och mamma får börja om hela processen hos en ny läkare.

Jag vet att du inte kan sätta dig in i enskilda fall. Men jag vill informera dig om att sjuka människor faktiskt blir lidande av detta.
Försäkringskassan drar alla över en kam. Min mamma har inte ens klarat av att köra bilen själv till dom obligatoriska mötena.
Arbetsförmedlingen anser henne inte arbetsför.

Hon är en sjuk människa som inte har orken att kämpa om allt. Hon träffar nu sin läkaren 1 gång/ vecka och talar i telefon med han minst 2 gånger/vecka.
 Vi har ställt frågan vad händer efter denna månad när hon varit sjuk från introduktionsprogrammet? För vem som helst förstår ju att detta kommer
överstiga en månad. Hon är akut sjuk nu. Och när dom fått henne frisk från detta ska armbåge och en fot till opereras. Om man tittar på hennes sjukdomsbild så
är det även så att artroser av detta slag slutar bara inte dyka upp utan när dom rättat till på ett ställe dyker det upp
på ett annat. Och hon har redan frånvaro i drygt två veckor.
 Men vi får inga svar. Ingen vet. Nej då är dagarna slut och hon ska återgå till programmet.

Var det verkligen så här det var tänkt? Jag förstår att detta har gjort så många glada för att inte känna sig inlåsta i sitt eget hem pga
sjukskrivning. Att dom får hjälp. Men en människa som har piller för att orka vara vaken och andra piller för att kunna sova. Opererad överallt.
Mer väntar. Kroniska smärtor som inte ens mediciner biter på.

Vi såg det här tv programmet där det togs upp om en kvinna som tagit sitt liv och i slutet av det
inslaget var det en man och en kvinna som diskuterade detta. Mannen som jag tyvärr inte minns namnet på sa där att denna utförsäkringsprocess gäller ej för dom
 som står i väntan på operation. Men när vi bemöter försäkringskassan med det så säger dom att det avgör arbetsförmedlingen om man bör vara med eller ej.
Medans arbetsförmedlingen säger att dom inte kan göra en arbetsplanering för mamma anses ej arbetsför. Vi frågar då om dom kontaktar försäkrings kassan om detta
och får till svar att dom har inget sånt samarbete. Vi ringer då försäkringskassan och frågar om dom vill ha en kopia på den s.k planeringen som inte kunde göras.
Och dom svarar ja du kan ju skicka in den om du vill. Ingen har ju ett intresse av att hjälpa oss. Ingen vet vem som ansvarar för vad.

Hur ska vi då veta vad vi ska göra?

Jag hoppas du kan ge mig någon förståelse varför denna process börjar likna någon häxjakt, för det är så det känns. Jag tycker genuint att tanken var så bra me detta
system.
Men på det vis det går till idag så är det rent ut sagt omänskligt mot vissa människor. Hur ska min mamma orka? Ska hon kämpa om sin rätt att vara sjuk från
en sjukhussäng på akademiska?



Svaret jag fick var:

Hej Lina!

Tack för Ditt brev. Inledningsvis vill jag beklaga att Du har fått vänta så länge på ett svar. I mitt arbete som statsråd får jag många brev. Alla brev blir lästa och många besvaras men svaren kan ibland dröja. Jag hoppas att Du har överseende med detta.

Utifrån Ditt brev förstår jag att Du är orolig för Din mor. Som Du mycket riktigt påpekar har jag emellertid inte möjlighet att kommentera hennes situation närmare eftersom grundlagen förhindrar statsråd att kommentera eller ingripa i enskilda ärenden. Endast de berörda myndigheterna kan lämna förklaringar till sina beslut. De tillhandahåller även information om hur deras beslut kan överklagas. Alla myndigheter har serviceskyldighet enligt 4 § Förvaltningslagen (1986:223).
Det innebär en skyldighet att svara på frågor och ge information.

Läkarens intyg är inte någon garanti för ersättning, eftersom det är Försäkringskassan som avgör rätten till ersättning baserat på en bedömning av arbetsförmågan. Läkarens uttalande är dock ett viktigt underlag i detta arbete.

Det är givetvis av yttersta vikt att de människor som drabbas av sjukdom och arbetsskada ska kunna känna trygghet i socialförsäkringssystemet. Jag och mitt departement arbetar intensivt för att se till att Försäkringskassan klarar sitt uppdrag. Rättsäkerheten måste stärkas – detta är viktigt för socialförsäkringens legitimitet.

För att undanröja den osäkerhet som har funnits för den enskilde när Försäkringskassan och läkaren gjort olika bedömningar har Socialstyrelsen i samverkan med Försäkringskassan tagit fram försäkringsmedicinska riktlinjer för sjukskrivning.

Syftet med riktlinjerna är att ge stöd och vägledning för såväl läkare i vården som tjänstemän vid Försäkringskassan, vid bland annat bedömning av arbetsförmåga och längden på sjukskrivningsperioden vid olika diagnoser. Med hjälp av enhetliga bedömningsgrunder skapas förutsättningar för att sjukskrivningsprocessen ska bli mer enhetlig och rättssäker.

Det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om just riktlinjer, som kan överskridas i enskilda fall, och att tidsgränserna på inget sätt är absoluta.
Försäkringskassan prövar varje enskilt ärende individuellt.

Regeringen har också inrättat en särskild tillsynsmyndighet för socialförsäkringen. Inspektionen för socialförsäkringen har fått i uppdrag att skapa ökad tilltro hos medborgarna för socialförsäkringssystemet genom att säkerställa rättssäkerhet och effektiv handläggning.

Jag kan också gärna berätta generellt om regeringens syften och åtgärder inom socialförsäkringssystemet.

Utgångspunkten för sjukförsäkringsreformen har varit att skapa förutsättningar för personer som varit långvarigt sjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Erfarenheterna visar att ju längre tid en person är sjukskriven, desto mindre är chansen för denne att kunna komma tillbaka till arbete. Det är därför särskilt viktigt med tidiga rehabiliteringsinsatser och regelbundna avstämningar.

En rehabiliteringskedja har införts med fasta tidpunkter för insatser och bedömningar av arbetsförmågan. Tiden under vilken en person kan få sjukpenning har också begränsats till 2,5 år för att bryta de tidigare långa och passiva sjukskrivningarna som lämnade många i permanent utanförskap. Därigenom har sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv. Sjukfallen har blivit kortare och vård- och rehabiliteringsinsatser har kommit igång tidigare.

Mot bakgrund av sjukförsäkringsreformen når vissa personer en bortre tidsgräns för sin sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning från och med januari 2010. Somliga kommer att kunna återgå till sitt arbete. Andra kommer att behöva ett intensifierat stöd från Arbetsförmedlingen för att komma tillbaka till arbetslivet. Regeringen har därför infört ett arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram som syftar till att under tre månader kartlägga individens förutsättningar och behov av stöd. Introduktionsprogrammet är ämnat att vara individuellt anpassat både vad gäller omfattning och innehåll. Personer vars dagar med förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut kan åter få sjukpenning efter 87 dagar respektive tre månader från det att ersättningen från sjukförsäkringen först tagit slut.

Under tiden som en person deltar i introduktionsprogrammet utbetalas aktivitetsstöd. Den som varit medlem i en a-kassa under 12 månader kan få inkomstrelaterat aktivitetsstöd. Ett antal sjukskrivna har emellertid lämnat a-kassan utan möjlighet att förutse förändringarna inom sjukförsäkringen. Därför har regeringen beslutat att de som utträtt ur en a-kassa mellan 16 oktober 2006 och 30 september 2009 ska kunna upparbeta ett medlemsvillkor på enbart tre månader istället för tolv månader från och med i oktober 2009. För att även den som varit långtidssjukskriven ska ha möjlighet till inkomstrelaterad ersättning förlängs den överhoppningsbara tiden från fem till tio år.

Tanken är att introduktionsprogrammet ska utformas efter varje persons behov. Programmet utgörs av individuella, vägledande och utredande samtal förenat med individuellt anpassade aktiviteter. Tillsammans med arbetsförmedlaren kommer deltagaren fram till vilka förutsättningar som just han eller hon har till utveckling mot arbete. Till stöd finns Arbetsförmedlingens arbetsförmedlare och specialister i form av arbetsterapeuter, psykologer, sjukgymnaster och socialkonsulenter.

Introduktionsprogrammet resulterar i en individuell handlingsplan som utifrån varje individs förutsättningar ska kunna leda vidare till jobb. Det kan exempelvis handla om att möjliggöra för en deltagare att kunna gå upp i arbetstid på en redan befintlig anställning. Det kan också handla om att tillhandahålla de insatser som krävs för att hjälpa en deltagare att hitta en anställning som fungerar för honom eller henne. Här kan bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, jobb med lönebidrag, nystartsjobb, jobb hos Samhall och arbete inom jobb- och utvecklingsgarantin nämnas som några exempel.  Det handlar om att hitta det stöd som hjälper den enskilde på bästa sätt. Finns redan en tillbörlig rehabiliteringsplan för den sjukskrivne beaktas detta givetvis av Arbetsförmedlingen och möjlighet finns att den redan existerande rehabiliteringsplanen inkluderas i introduktionsprogrammet.

Den som på grund av exempelvis medicinsk behandling inte kan delta i introduktionsprogrammet på heltid medverkar efter förmåga med full ersättning. Personer som arbetar deltid erbjuds att på motsvarande sätt delta i introduktionsprogrammet under övrig tid. Blir man tillfälligt sjuk under ett pågående arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram är det trots detta möjligt att få fortsatt aktivitetsstöd i upp till fyra veckor.

Regeringens bedömning är att det i ett fåtal fall ändå inte kommer att vara möjligt för en tidigare långtidssjukskriven att delta i den verksamhet som Arbetsförmedlingen kommer att erbjuda. Detta kan till exempel gälla personer som vårdas inneliggande på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via sjukvården. I dessa fall kommer förlängd sjukpenning att kunna utbetalas utöver de tidsbegränsningar som nu gäller. För personer med allvarliga sjukdomar finns även möjligheten att få fortsatt sjukpenning på obegränsad tid.

Under de närmaste tre åren satsar regeringen 17 miljarder på att hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till ett arbete. Det är av största vikt att så många personer som möjligt ges förutsättningar att komma tillbaka, framför allt för deras eget välbefinnande, men även för att bibehålla välfärden. Därför är det angeläget att minska anta­let män­niskor i utan­förskap.

För regeringen är det givetvis också viktigt att det offentliga ställer upp för medmänniskor i utsatta situationer. De som av olika orsaker inte kan försörja sig själva eller behöver hjälp ska känna sig trygga i att de också faktiskt får den hjälpen.

Jag hoppas att det löser sig till det bästa för Din  mor. Du ska veta att jag kommer att bära med mig Din berättelse. Det är nyttigt för mig i mitt politiska arbete att få ta del av brev som Ditt, så tack än en gång för att Du låter mig få ta del av Din mors livssituation.


Stockholm i mars 2010

Med vänliga hälsningar
Cristina Husmark Pehrsson 

Jag lägger int ut detta för att starta debatt runt det eller att ge sympati till min mor.
Utan det har frågats mycket om det och tänkte då dela med mig av vad som var mitt val att göra när jag kände mig maktlös.

Min mamma är min bästa vänn, min trygghet, min förebild och tanken av att hon gråter av oro och ovisshet för både ekonomi och framtid fick mig att försöka göra något iaf!
(hon förlorade runt 10 000 i inkomst under dessa 90 dagar)
Därför var hon med i radio, tv och tidning..Pga mig.. Jag stod inte ut med att man skulle få behandla henne på detta viset!
Idag har hon sjukpenning igen. Men om hon inte blir mirakulöst frisk till våren så börjar processen om igen.
Och man har fortfarande inte fått mamma frisk. Testerna visar ingen förbättring och hon mår inte bra i dagsläget. Lite info för den som bryr sig !

Ja igår var en dag för sig..

Jag och gubben var i Sthlm och var publik till tv-programmet Hellenius Hörna :)
Det var riktigt skoj och gästerna dom hade var riktigt skojiga fast jag inte trodde det var något drag i dom.. Men ack så fel jag hade..
Janne Josefsson från uppdrag granskning skulle ju satsa på stand up istället ;)
Och vad fruktansvärt duktig David Hellenius var, man tror liksom att allt är så lätt, prata lite vem skulle inte klara det liksom?
Men shit vad man måste vara duktig på att bara köra för stunden. Nej stor tumme upp för hans egenskaper att hålla både gäster och publik på humör medans hans inspelning pågår.
Två timmar lite drygt tar det att få ihop material till en halvtimmes program! Men både jag och gubben hade så trevligt att vi ska nog åka på sånt här flera ggr :)

Sen skulle vi ju äta lite mat efteråt.... Och jag var först alldeles livrädd när vi åkte genom stan, folk kör som om det vore deras sista dag i livet.
Och gubben min var ju inte sämre han!!! Nej ett tag var vi på väg in på gågatan vid Åhlens vid sergels torg! Nej en riktig rysare var det...
Till slut hittar vi parkering och allt är perfa :) Då har vi och välja på en kina resturang eller ett grill ställe. Och eftersom jag ska på kina med tjejjerna på lördag så tyckte jag grillstället skulle vara bra.
Sen var det ju lite nostalgi för oss oxå eftersom det stället var en krog förr och när vi träffades så var ut och svira där då :)
(Och det är en historia för sig, kul hade vi iaf! hahahahahaha)

Sagt och gjort så satt vi där och allt var sååå mysigt.... Det ska tilläggas att resturangen ligger på Malmskillnadsgatan....
Och jag i min naiva lilla värld trodde ju liksom inte att den gatan var aktiv, affärsmässigt sett, eftersom det är så känt vad som pågått (pågår) där.

Men det tog inte många minuter innan en gammal volvo parkerar längs gatan, två unga tjejjer och en lite äldre stiger ur och ställer sig på rad mot väggen. Och där sitter jag och njuter av min fina mat på en resturang medans en jämnårig söt tjej står där och har nu börjat dealat pris (antagligen), med en gråhårig äldre man!
Tydligen så kommer dom överens ganska snabbt och försvinner tillsammans ner i tunnelbanan. Kvarande två tjejjer står kvar och spanar lite efter alla bilar som nu magiskt börjar dyka upp och åker runt runt runt och spanar.
Men ingen stannar och kliver ut ännu.... Dom kanske väntade på någon annan som dom hade som favorit? Tydligen kan det gå till så. Min man berättade lite om rangordningen och deras beteende över vår romantiska middag.
Han har ju tidigare arbetat natt som vakt i dessa områden och på det viset sett en hel del som en annan är glad man sluppit se!!!!!

Sen kommer den gråhåriga mannen tillbaka med sin snärta och har tydligen inte fått vad han behöver nere på t-banan eftersom han väntar in en bil som det sitter fler männ i och tar med sig tjejjen i bilen och drar iväg!
En stor del av mig ville bara resa sig och gå ut och ta tag i tjejjen, som jag skulle tippa var ett par år yngre än mig, och fråga varför hon gör detta?
Straxt därefter kommer en bil till och är antagligen sugen på gangbang eftersom dom begge två kvarande tjejjerna får åka med där. Usja vilken syn. Under hela tiden sitter det någon kvar i volvon som övervakar detta arbete....

Framåt 21.00 så börjar flera tjejjer dyka upp och vanka längs gatkanten. En i lång pälsjacka i 50 årsålder. Såg ut att försöka se så klassig ut men man såg att det var bara trash under den fina pälsen.

Men det var oxå den enda av dom alla som man såg att det var något galet med. Dom andra tjejjerna hade man aldrig kunna trott att dom "horade".

Jag sa till Fredric:

- Fy fan, detta är ju varje förälders skräck! Och tänk... Alla dessa tjejjer är någons barn...

Usja nog om det!!!

Vi hade iaf så jäklars kul igår... Oj vad vi skrattade tillsammans! Det behöver man ibland.. Även med sin man och inte bara med vänner.
Jag investerade i ett par läsglasögon på OKQ8, jag trampade sönder mina riktiga för typ ett år sen, och det satte ju igång en diskution.
Jag ville få till ett kort på hur jag såg ut i dom, det är lite babbsan varning med glitter osv...

Jag tar ett kort på mig själv i bilen.
- Men gud hur jag ser ut helt livlös liksom!
- Jo så där ser ut när du sitter som vanligt..
- Men hur kan du älska mig då?
- Det är ju insidan som räknas..
- Jo tack du!!!!
 I samma sekund tar jag ett nytt kort och visar...
- Ja men här ser du också sådär vanlig ut inte söt som du brukar vara när du hänger upp kameran i taket på korten!
- Är det sänk Lina dagen idag? När jag är som vanligt så är jag alltså inte söt och ska vara glad över att insidan räknas?
- Nej så menar jag ju inte, jag älskar ju dig ändå, nej jag menar du är ju alltid fin, eller.... suck...........

Jag bryter nu av med att ta min hämnd från denna otroliga pepptalken jag just fått genom att göra det han hatar!
Jag tar massa kort på honom som jag lovar att lägga upp på bloggen!!!!!!!

Så Fredric min stora kärlek!! Till dig är detta!! Hämden är ljuv!




Ja och sen avslutar vi med en bild av mig som "vanlig" och inte söt!

Ja då har man anmält sig till Mammablogg galan 2011... (klicka på namnet för att komma till deras sida)
Känns lite konstigt, men spännande om man nu får en biljett dvs.
Och helt ärligt så är det min man som sagt att jag måste åka på det! Han har sina anledningar till det och fråga mig inte så mycket om varför, för att han berättar inte allt för mig! Även om jag tycker han ska det!

Och självklart tycker jag själv att det ska bli skoj!

Men försäljningen startade ju för en  timme sedan bara så alla biljetter kan ju inte gått åt redan!

När man bokade så fick man skriva i om man hade önskemål på rumskompis... Men jag har ju inte ordnat det..
Så om någon mamma som bloggar och tänker åka tycker att jag verkar skojjig så får ni gärna skriva mig som "roomie" ;)
Så nu får man väl sälja in sig som en kontakt annons ;)

Jag är en nyss fyllda 28 årig snart trebarnsmor som inte är ett dugg pryd eller finspråkad ;)
Rysch pysj, volanger och gubben uppe i himlen är något jag varken tror på eller gillar.
Jag älskar att shoppa, dock inte dyra saker, e snål som bara den.
Inredning älskar jag med men samma där med priser, köper hellre begagnat och piffar lite själv!

I övrigt så hatar jag skogspromenader men älskar svamp.
Jag kan nästan aldrig vara tyst. Skrattar kroniskt. Efter ett glas vin är jag clownen nr 1.
Älskar rockn´roll men lyssnar mest på allt ;)
Älskar att hitta på bus och jävelskap, hatar falska och ytliga människor!

Om du känner mig och tycker att något i min beskrivning av mig saknas, fyll gärna i det under kommentarer ;)

Hahahahahahahaha nu får man se om man lyckas tilltala någon stackare som orkar med en ;)

Sen en liten heads up! även om dom flest är vana att se mig i ungefär detta skick:


Så är det så här jag ser ut på morgonen!!!!


Så nu kan ingen anklaga mig för falsk marknadsföring!!

 
Ja det ska bli roligt och se om man är någon gala människa.. Om det är någon slags klänningtvång till middag eller liknande så ligger jag pyrt till....
Jag har bara haft en klassig stilren klänning en gång.. Mitt bröllop !!!
Men allt ska nog gå!!!

Är det någon av er som läser bloggen som ska dit????

Idag har det varit en jobbig dag. Jag har kännt mig så sjuk. Men ingen feber eller någe!
Men jag trodde det bara var att ta sig i kragen och gå ut och ta frisk luft! Eller gå ut och kratta alla löv på gården...
Mindre bra idé!

Efter det somnade jag i över tre timmar!!!!! Och nu är jag pigg som en lärka....... eller inte, vill sova mera så snart blir det sängläge igen.

Söta Fredric hade sagt ifrån sig sin kickboxning ikväll pga att jag inte var 100%. Jätte sött av honom, men jag vill inte att jag ska hindra honom från att göra det han brinner för.
Och hans träning med J är något han värdesätter högt.. Men han hade ju redan sagt ifrån utan min vetskap, men det blir det inget av med mera! ;)

Nu har han varit me och dragit igång detta med J och då ska han få all tid som behövs för att göra det perfekt!!!

Nu ska jag hjälpa sötaste Natalie med läxorna...

Hoppas allas start på veckan har varit bättre än min!

Måste kurera mig för imorgon ska man ju åka på tv-inspelning :)

Nu är ju inte jag med och tävlar eftersom jag är gift med konstnären så förlorade jag rätten att vara med i utlottningen ;)
Men jag hjälper självklart till att sprida utlottningen! Så kom igen, det är jätte enkelt att delta även om du inte har en blogg!
Kika på hans tidigare verk i hans galleri så ser du att det är värt att anmäla sig :)

Klicka här:

Progressing Artworks

Wow vilka underbara människor som grattat mig idag!!
När jag kom hem från jobbet så hade jag över 60 hälsningar på Facebook bara!
Tack så hemskt mycket!!!!!

Dagen har hittils varit kanonbra iaf :)
Jag jobbade till tolv och sen så åkte jag och köpte rosor till min stora kärlek, 5 års bröllopsdag idag ju :)
Sen kom det lite fikabesök och nu ska snart ätas fin middag :)

Men tusen tack för alla hälsningar!!!

Lite bilder på dagens presenter  ;)

 
Morgonrock från mammsen och pappsen:)


Smycken från söta Tessan



SPA grejjer från bästaste gubben min ;)

Och sen det bästa av allt!!!!! Ett namnhalsband med mitt blogg namn!!! Från bästa Fredric!!!!!
Älskar dig!!!!


Halsbandet satt fint på ett kort där han skrivit några fina rader som fick både mig och mamma rörda till tårar..

Imorgon fyller jag år &
detta önskar jag mig i födelsdax present av alla bloggare som kikar i här!!
Att man via en gratis handling skänker 10 kr genom att publicera en länk!
Som Engla (http://englasshowroom.com/) säger:
Kom igen nu bloggare stora som små, nu samlar vi ihop 25 000 kr!!



Rosa Bandet får 10 kr från försäkringsbolaget Chartis tack vare den här länken:
http://www.cancerforsakring.se/?bannerId=2259
– Klicka och gör en skänk-länk du också!






Kommentera gärna om ni orkar så jag vet vilka som grattat mig ;)
Skämtosido gratis är alltid gott & i detta fall kan det rädda liv!!

Underbara morgon..... eller?

Nej fy fan..

Först vakna man med en kramp/ stickningar i handled och fingrar, kändes som att någon huggit av handen och försökt limma den med super lim.
När jag tittar upp från min smärta ser jag lilla Ronja står och snyftar i dörröppningen. Då var hon jätteledsen för att mamma sov och pappa hade åkt iväg.
( min kära man hade då sagt till henne att han skulle till Gimo en snabbis och att hon fick spela dator medans) , vilket hon tolkade som att hon inte fick väcka mamma.
Och när datorn hade hakat upp sig blev hon rädd att den var sönder och vågade inte väcka mig.. Lilla tokfia då.. Fredrics tanke var så god mot oss båda ( hon älskar datorn) men det blev såå tokigt.
Sen helt plötsligt från ingenstans känner jag hur lilla Troya bestämmer sig för att köra hela riverdance repetoaren på min urinblåsa!
Så jag kastar mig ur sängen, med foglossning= tokstel på morgonen, och haltar i 140 in i badrummet samtidigt som en mängd diverse mindre trevliga ord flyger ur munnen på mig.
Vill poängtera att handen fortfarande sover och hänger som ett lite bihang på kroppen. Väl inne på toa möts jag av nästa problem..
Eftersom foglossningen är riktigt knepig direkt på morgonen så måste jag hålla i mig och stödja mig på något om jag inte ska tappa balansen.
Så hur ska jag då få av mig pyjamas byxan???? Jo jag lutar mig mot toa dörren för att kunna använda den vakna handen!! Klockren idé!
.......om du hade stängt dörren ordentligt innan du lutar dig!..........
PANG!!!
Gravid kvinna med byxan halvvägs nere i rullning!!!!
Och nu är jag såå pissnödig att snart ger jag upp om livet och bara pissar på mig helt enkelt..... Jag ligger där uppgiven och ensam...

Men på någe höger tar jag mig upp från golvet i en gungande rörelse på alla fyra typ..
Alltså ser ni bilden framför er. Fy fan vad tragiskt..
Och med nöd och näppe når jag toan och lyckan är total!
Jag blir nästan tårögd när jag tänker tillbaka!

Planen var att jag skulle småplockat lite i kåken idag, men just nu känns min kropp som den fallit tungt från höga höjder, vänta nu....
Jag är 180 cm och väger snart 100 kg så den har ju fallit från hög höjd med tyngd!

Okej nu till helgen finns det ju mycket att vara glad över. Födelsedag, bröllopsdag och nyinflyttning :)
Men vi tänkte slå till på lite fika på lördagen..
Så efter kl 14 så kör vi på "öppet hus" för den som vill fika lite och fira med oss.
Vi kommer inte bjuda in någon personligen osv utan vill man och tycker om fika så e man välkommen :)
Behöver inte ringa utan det e bara å dyka in :)

Vägbeskrivning:


sväng mot valö i Hökhuvud
När du kört igenom Valö så ta vänster i korsningen
Nästa korsning tar du höger
Efter en liten bit så kommer du fram till joungs såg
Där är en skylt till vänster som det står Lund på, sväng in där
Nu är du på en grusväg ta första vänster så ser du ganska direkt en vit tegelvilla.
Framme!!!!!!

Det är busenkelt, tar cirka 10-15 min från Gimo med bil. Med cykel eller ren så beror det på om du vill köra offroad eller inte ;)

Och jag menar verkligen att alla är välkomna, bara roligt med besök!