Finnarna
Ja just nu är finska släkten på besök i Sverige , jättekul :)
Och imorgon ska vi hem till mammsen för att träffa dom, eventuellt att vi åker och träffar dom redan idag.
Ska bli kanon kul :)
Vi träffas ju inte så ofta och eftersom mamma har varit sjuk en längre tid så har hn inte orkat åka över dit heller. Men det är verkligen något jag vill göra.
Min mormor, Dagmar Nyman, lever inte idag och är begraven där. Den enda gång jag varit vid hennes grav var vid begravningen då hon jordfästes.
Hon var en av dom mest underbara människor jag fått äran att lära känna och jag önskar att hon fanns än idag så att mina barn skulle fått träffa henne.
Jag tänker ofta på henne och blir då alldeles varm av kärlek samtidigt som det gör ont för att hon inte finns kvar hos oss längre. Det blir en huggande smärta i magen och jag tänker så hårt jag kan för att friska upp minnet och aldrig glömma henne. Jag gick i åttan när hon försvann och det läskiga är att minnena bleknar. Ibland måste jag verkligen fokusera för att komma ihåg hela minnes bilden av henne.
Som tur är tror jag på ett liv efter detta, att det finns något mer när vi dör, så att jag vet att en dag får jag träffa henne igen.
